CV – Örjan Kärrsgård

Följande CV är lite annorlunda då det samtidigt beskriver den IT- och mediautveckling jag varit en del av. Jag är nyfiken på framtiden och önskar med entusiasm påverka den i enlighet med mina värderingar.

Innehåll

  1. 1951–1977 Mina utbildningar. Elektronik och terminalsystem. Minidatorer.
    (Luxor industri AB, Teleric AG)
  2. 1977–1978 Bankterminalsystem
    (Datasaab Sverige AB)
  3. 1977-1979–1985 Lärobok. Programprodukter för mikrodatorn Luxor ABC80/800.
    (Comporian AB – eget företag.)
  4. 1986-–1989 Konsultuppdrag, programmering mm.
    (Soft Tools AB – eget företag.)
  5. 1989–1994 Interaktiv multimedia. Konferenser, mässor, seminarier och kurser.
    (Soft Tools AB, Interactive Media Group AB).
  6. 1998–2001 Producent av artiklar, föreläsningar och kurser.
    (Soft Tools AB, Lunds kommun-Arbetsmarknadssektionen)
  7. 2001–2011 IT-tekniker och AV-teknik
    (Bryggeriet, Dunkers Kulturhus, Sundsgårdens Folkhögskola ,
Lunds kommun–Folkbiblioteken)
  • Styrelseuppdrag

1. Utbildningar. Elektronik och terminalsystem

Jag växte upp på en liten bondgård på Östgötaslätten. Lärde verkstadsteknik, svets och smide hos bysmeden efter folkskolan. I Motala gick jag på gymnasium med naturvetenskaplig inriktning. Med specialarbetet (en elektronik­konstruktion) representerade jag Sverige i Europatävlingen för unga forskare. Därefter studeradeTeknisk fysik och elektroteknik med inriktning på datateknik, Yd, vid Tekniska högskolan i Linköping. Där gjorde  jag 1973 en digital konstruktion med en (privat inlånad) enchipsdator, ett TV-spel. Det var världen första mikro­processor, Intel 4004.

Jag var även aktiv i skolan tv-grupp.

Parallet med studierna på gymnasiet jobbade jag extra, med Radio&TV-service och ansvarade för tekniken på Mantorp travbana (startanläggning, målfoto och publikljud). Totalisatorn, dvs spelet på hästarna, sköttes då manuellt. Ett litet kåseri: ”Televisionen i folkhemmet”.

Parallellt med studierna på högskolan tog jag initiativet till utveckling av ett datoriserat system för totalisatorvadhållning på travbanor baserat på minidatorer som Datasaab generöst ställde till mitt förfogande. (Bilden visar mitt studentrum 1974)

 

 

 

 

Som en följd av sett bidrog jag sedan tillutvecklingen av en ny kassaterminal,”Swedish Computer 1502”, som kunde läsa och skriva på kuponger vilket då var helt nytt. Därigenom kunde en och samma kassa ta emot flera spelformer samt sköta in- och utbetalningar samtidigt. Jag ansvarade för systemering, program­mering och en pilotinstallation på en travbana i Västtyskland. Då var jag anställd av Teleric AG i Schweiz. Systemet fick en spridning till många länder i Europa. Samma användargränssnitt fungerade väl i över 30 år.

 

 

 1975           2007

2. Bankterminalsystem

Jag var efter 1977 anställd av Datasaab Sverige AB och jobbade bla med att ansluta den första bankuttagsautomaten till SE-Bankens centrala datorer. Som interface användes minidatorn D5/20. Den programmerades så att man först stansade hålkort som sedan kördes i en Datasaab D22 stordator. Från den genereradses (om man hade tur) en hålremsa som i sin tur kunde läsas in i minidatorn. Programspråket hette DIL.

 =>  =>   => =>

 Minidator D5/20

3. 1977-1979–1985 Lärobok. Programprodukter för mikrodatorn Luxor ABC80/800.