Limfjorden 2013: Ålborg
(Klicka för större karta)
Hals barre är den gamla vackra fyren som visar inloppet till fjorden. Så här går jag vidare.
1. Egense Havn
2. Nørre Uttrup Havn (FH)
3. Ålborg Skudehavnen med Fiskeklyngen (FH) Direkt väster därom ligger Fjordbyen.
4. Nørre Dyb
I Ålborg finns det en vägbro och en järnvägsbro som man måste gå under. Båda är fällbroar och strömmen är stark. I högtalaren avråner brovakten: ”En lille båd med påhængsmotor” att gå emot den starka strömmen idag. En Albin 57 med uppfälld köl har dock litet vattenmotstånd så det går bra, speciellt när jag lägger mig i kölvattnet på en större båt.
Jag väljer att gå in i Skudehavnen och inte i den mera fasionabla marinan.
Fiskeklyngen blir den båtklubb som jag gästar i tre dygn. Jag frågar ”formanden” (ordföranden i klubben) vad de fångar för fisk. ”Her er der ingen som fanger fisk” får jag till svar. Det verkar vara mest dansk ”hygge” som gäller. Klubbbhuset är fullt med ölbackar. Några hamnavgifter är det inte tal om.
Ett rejält grabbräcke att hålla sig i kan vara bra. Inte bara till sjöss utan också för den som har druckit ett antal Tuborg för mycket.
Hamnen
Min båt är som vanligt en av de minsta. Efter att ha lagt till tar först en prommenad i hamnen.
Plats för träbåtsentusiaster. Vackra båtar måste man titta på.
En Harley Davidson.
Ett piratskepp.
Vem styr ett piratskepp om inte ett benrangel?
Centrum
Vad är Ålborg utan sin Akvavit?
Ålborg är en stor turiststad. Från hamnen till centrum är det ganska långt så jag tar en buss från Kastetvej.
Klostertorvet har många uteserveringar.
Inget klostertorg utan ett gammalt kloster förstås.
Gamla medeltida städer har trånga gator och prång.
Gamla hus som bågnar.
Många fina gamla hus.
”Upstairs and downstairs” – Hus med olika ingångar för herrskap och tjänstefolk finns det många av i Danmanrk.
Ett av stan’s inneställen är Ulla Trerkelsen. En tämligen turistbefriad restaurang med fräscha sallader.
Det gamla kraftverket är ombyggt till kulturhus. Här en lekplats för barn i en konstgjord sandöken innomhus.
Det stora varuhuset heter Friis. Här äter jag en god lunch och faller in i turistrollen och plåtar min tallrik i smyg.
I alla hamnstäder får en sjöman vinkar.
Denna dag är det tropisk värme. Jag spenderar jag i ”Kunsten”. Därinne är det svalt.
Konstmuseet är ritat av den kände finska arkitekten Alvar Alto.
En fontän som samtidigt är en labyrint som ständigt ändrar form. Det gäller att hitta in eller ut utan att bli blöt. Detta är en konst i sig.
Sjöfartsmuseet
Nära hamnen ligger ett stort Sjöfartsmuseum.
Mycket pedagogiskt! Vilken kraft behövs för att lyfta samma tygnd med taljor som har olika utväxling?
En STOR ubåt.
Jag går ombord. Detta är aktern.
Detta är fören med torpeder.
Mycket att hålla rätt på!
En torpedbåt.
Fjordbyn
Mot nya djärva mål
Efter några dagar i Ålbord styr jag ut på fjorden igen och tittar en en sista gång in mot sta’n bakom mig.
Jag går bara ett kort stycke och lägger mig för ankar vid Egholm i Nørre Dyb. Ankarklotet går upp. Det visar sig vara en dumt vald plats. Färjan ger svallvågor halva natten och mycket sömn blir det inte.