Ostkustenen 2012

Navigation i skärgården förr och nu

År 1982 började jag lära mig segla i Östergötlands och Smålands skärgårdar: Sankt Anna, Gryt, Tjust och Misterhult med min nyinköpta Albin 57. På den tiden hade man ju bara kompass, sjökort och Åke Améens förträffliga ”Båtleder på Östkusten” att navigera efter. Ett enkelt exempel:

”… Bränningen 350 m N om Lilla Lilla Totholmen och det 150 m långa bränningsrevet NNO om Brudholmshallarna kan emellertid lätt undvikas om man utför böjen runt Öholmen så att man kommer att passera Harholmens N udde på ungefär 100 m avstånd. När denna är tvärs, ser man i SO riktning Lilla Totholmen och Tränskär (sjökortet skriver Trannskär), samt mellan dessa Stora Olsöns N udde Som kallas Sveden. Man styr på Lilla Totholmens udde eller, om man vill vara noggrann, en aning N om denna. Detta är allt som behövs för att inte komma in på grundområdena. …”

Det ser ganska lätt ut i fågelperspektiv men sett i horisontalplanet är det inte fullt så enkelt. Då märkte jag att det ibland var ganska bra att ha fällköl. Efter första sommaren gick jag navigationskurs och tog förarbevis. 🙂

Från Figeholm till Västervik

På 1980-talet bodde jag i Linköping och då hade bryggplats i Västervik under åtta år. Dessa års höjdpunkt var Visfestivalen. Nu hade jag inte seglat i dessa farvatten på 25 år och såg verkligen fram emot att få uppleva allt igen. Ännu hade jag inte köpt någon GPS så något ”fuska” med en sådan skulle det inte bli nu heller. Jag använde samma sjökort som då.

Jag startade från Lindeshamn, Landskrona. Med min kompis Lennys hjälp går båten på trailer tvärs över Sverige till Figeholm. Det är en mycket trevligt litet samhälle norr om Oskarshamn. Väl där träffade jag några trevliga pensionärer som skötte hamnen. Deras småländska dialekt, och i viss mån klädsel, gjorde att jag började tänka på Åsa-Nisse. Båten kom i sjön, masten på och trailern fick en P-plats utan avgift.

Robinson Kruse på Lilla Brändö

Som en mycket fin avslutning fick jag en ö alldeles för mig själv att utforska. Läs mera.

Hemfärd

Väl tillbaka i Figeholm låg en annan tysk båt där, även den med fällköl. Den hade knappast kommit in i hamnen utan den som i uppfällt läge stack fyra meter djupt och i nedfälld sju! Mao var den båten rätt stor – 50 fot kanske. Tyskarna ville ladda sina batterier från land och en stor laddhandske kopplades in varpå propparna for ut som projektiler ur elskåpet. Hamnkaptenen var tyskfödd och frågade ”Haben Sie keine Lichtmachine da” – Strömgenerator, jo det hade dom en ombord. För min del tog jag utan mastkran ned masten på mitt eget lilla vis och vevade upp min köl som var av något mindre format än tyskarnas.

Min bryggkompis Bela från Malmö hade vänlighet att dra upp båten och vi körde därefter hem på små vackra vägar genom Småland och Skåne.

Detta var några axplock från sommaren 2012. Om du seglar längs vår fina södra ostkust så rekommenderar jag verkligen att ge tid till att uppleva skärgårdarna inifrån. Det blir garanterat ett minne för livet.